Finsk fläskfile antibiotika

WWF:s nya köttguide i Sverige

WWF:s nya köttguide i Sverige understryker dels att svenskar borde äta mindre animaliska produkter, men också att när de väl äter kött och ost borde de se till att välja svenska produkter. Flera importerade kött- och ostprodukter får rödmarkering i guiden. Det gäller också nöt- och griskött från Finland. Det finska köttets poäng dras ner av framför allt två orsaker: klasserna om djurvälfärd och den biologiska mångfalden, förklarar Anna Richert, matexpert hos svenska WWF.

Sämre regelverk kring sojafoder och utevistelse för djuren De svenska kött- och mejeriprodukterna får högre poäng till exempel för hur mycket djuren får beta och vistas utomhus. I Sverige finns beteskrav för mjölkkor, vilket inte är självklart i övriga Europa. För den biologiska mångfalden handlar det framför allt om det som i Sverige kallas för sojadialogen, där hela branschen har ett åtagande om att bara ge certifierad soja i foder till djuren.

Vi har förstått att det här finns i delar av den finska livsmedelskedjan, men inte som helhet, säger Richert. Finskt kött får grönt ljus i antibiotika Poängen i guiden gäller ändå just regelverket och kraven, inte nödvändigtvis hur läget ser ut i verkligheten. När WWF publicerade en köttguide i Finland år påpekade de finska köttproducenterna att den finska köttproduktionen använder väldigt lite soja i djurfodret.

Till största del består fodret av inhemskt gräs och spannmål. WWF använder sedan flera år tillbaka ett trafikljussystem i sina matguider. Grönt betyder "ät ibland" Gult betyder var försiktig: Varan kan ha utmaningar gällande miljön eller djurens välfärd. Rött innebär en varning: Produkten kan ha hög påverkan på planeten, undvik den gärna, eller ställ högre krav på den.

Till exempel kravmärkta svenska ägg och svensk halloumi får grönt ljus i den nya svenska guiden. Svenskt nöt- och griskött är gulmarkerat, liksom ekologisk ost importerad från EU. Bland de rödmarkerade produkterna finns förutom finskt kött också griskött från Spanien, Italien och Polen, och nötkött från Brasilien och andra sydamerikanska länder.

Köttet bedöms enligt kriterier i fem olika klasser: klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Den enda klass som det finska köttet grönmarkeras i är antibiotika. Öppna Richert påpekar att det finns företag som ställer krav i upphandlingen som går längre än guiderna, men att de borde bli bättre på att tydligt och trovärdigt kommunicera det.

De finska köttprodukterna får grönt ljus i klassen för antibiotika, där Finland tillsammans med Sverige, Danmark och Irland har ett bättre regelverk än EU. Köttprodukterna från Sydeuropa och Sydamerika får gult och rött ljus i antibiotikaklassen. Nytt i köttguiden: Fokus på osten Nytt i den svenska köttguiden i år är att den lägger fokus på också ostbrickan. Även här är svenska produkter att föredra, säger guiden.

Halloumiosten från Cypern, mozzarellan från Italien, fetaosten från Grekland och chèvreosten från Frankrike får rött ljus för djurvälfärd och biologisk mångfald, och gult ljus i antibiotikaklassen. Svenskarna åt i medeltal 83,5 kilo kött per person i fjol, räknat enligt internationell standard i slaktkropp.

Det är mer än vad finländarna gör och mer än vad också EU-invånarna gör i medeltal. Det är också mer än vad Livsmedelsverket rekommenderar i sina kostråd. Sedan Världsnaturfonden WWF släppte sin senaste köttguide i Sverige för tre år sedan har svenskarna ändå tagit till sig budskapet. I fjol sjönk köttkonsumtionen i Sverige med hela 2,2 kilogram per person och är nu nere på en lägre nivå än på tio år.

Köttproduktionen beräknas stå för omkring 15 procent av hela världens utsläpp. WWF önskar att producenter — men också restauranger och mataffärer — börjar bidra till en mer hållbar konsumtion av kött och ost. WWF:s budskap till både de svenska producenterna och konsumenterna är att helt enkelt satsa på inhemska chark- och ostalternativ, för miljöns skull. Om man som konsument i Norden inte vill sluta helt och hållet med kött- och mejeriprodukter, vad är det viktigaste att tänka på i mataffären?

Då blir det viktigt att välja bort anonymt kött utan tydlig avsändare, där man inte vet något om mervärden som är kopplade till dem, säger Richter. Förtydligande tillagt klockan Köttkonsumtionen per person räknas enligt internationell standard i slaktmängd, vilket ger en högre siffra än den verkliga mängd som konsumenten slutligen äter.

Mer om ämnet: Paketet innehåller 1 länk Mer om ämnet.

Översikt av klassificeringar

• Välj svenska produkter när som helst.
• Undvik rött markerade varor.
• Var medveten om beteskrav och soja‑policy.

1. Kontrollera ursprungsland.
2. Se efter färgkod.
3. Fråga om betes- och soja‑policy.